Nålvärmeväxlare används främst i indirekta rekuperativa, vätskekopplade, värmeåtervinningssystem, där värme från frånluften överförs till tilluften. En nålvärmeväxlare fångar upp värmeenergi från frånluften och absorberar den i värmeöverföringsvätskan. Vätskan pumpas av en vätskepump till en annan nålvärmeväxlare, där värmeenergin i vätskan förvärmer tilluften. Det innebär att 50-90% av det årliga uppvärmningsbehovet för tilluften täcks av värmeenergin i frånluften.
Fördelen med ett vätskekopplat VÅV-system jämfört med ett centraliserat VÅV-system är bl.a. att inga föroreningar, bakterier, lukter eller fukt kan överföras från frånluften till tilluften. Dessutom kan tillufts- och frånluftsaggregaten vara placerade i olika delar av byggnaden.
Retermia värmeåtervinning är lämplig för installation i både nya och befintliga byggnader. Ett gammalt ventilationssystem kan konverteras från energislösande till energibesparande, utan att fläktar eller annan utrustning behöver bytas ut. Samtidigt är det möjligt att lägga till mekanisk kylning till systemet: VÅV-systemets nålvärmeväxlare på tilluftssidan fungerar också som ett kylbatteri, om det behövs.
Nålvärmeväxlare kan dimensioneras för samma termisk verkningsgrad eller effekt som konventionella batterier. Fronthastigheten och antalet rader på växlaren är dock betydligt lägre. Detta resulterar i betydligt lägre tryckförluster på luft- och vätskesidan.
Effekt av termiska verkningsgraden i ett indirekt VÅV-system på storleken på vätske-luft-batteriet.
De rödmarkerade rutorna anger det tryckfall i nålvärmeväxlaren vid vilket den erforderliga konduktiviteten för VÅV-batteriet uppnås.
Det är nästan aldrig värt att dimensionera ett indirekt VÅV-system för ventilation till en termisk verkningsgrad över 70% (Retermia News 1/2016). Dessutom är frånluftsbatteriet mer benäget att frosta när termiska verkningsgraden maximeras. Det är vettigt att komplettera VÅV-system med intelligenta designlösningar, som inte bara använder frånluft utan även andra källor till gratis energi eller spillvärme, såsom returvatten från kylnätet, jord-, vatten- och solenergi, samt kondensationsvärme från kylutrustning för livsmedelskylning, till exempel. Intelligenta designlösningar, som passiv uppvärmning och kylning av tilluften, kan förbättra förmågan att minska effekttoppar och säkerställa att VÅV-systemet fungerar med full kapacitet även vid sträng köld.
Produkternas prestanda har verifierats genom mätningar. Nålvärmeväxlarens värmeöverföringskapacitet, filtreringsklass och effekten av nedsmutsning på värmeöverföringskapacitet har mätts i laboratoriet. Nedan visas mätresultaten för det vätskekopplade värmeåtervinningssystemet bestående av 6-radiga nålvärmeväxlare.
Uppmätta termiska verkningsgraden hos ett värmeåtervinningssystem med vissa typer av tvådelad nålvärmeväxlare som en funktion av tryckförlust för batteriets luftsida. Vätskesidans tryckförlust av nålvärmeväxlaren vid varje mätpunkt visas ovanför/under mätpunkten i fråga.
ECO2018 krav för termiska verkningsgrad (68%) uppfylls med 6-rad djupa nålsvärmeväxlare. Luftmotståndet för en enskild nålvärmeväxlare är mindre än 50 Pa och vätskemotståndet är mindre än 100 kPa.
När luftbehandlingsaggregatet körs med partiellt luftflöde, förbättras Retermia VÅV-systemets termiska verkningsgrad något, eftersom luftflödet i nålvärmeväxlaren inte blir laminärt. Detta kan ses i ovanpå figur: den termiska verkningsgraden förbättras när tryckförlust på luftsidan minskar.
